Vi är motarbetade

Vi förare inom spårvagn (GS) i Göteborg har nu tröttnat på den felaktiga bilden som ofta tidningarna ger i dom olika händelser som det skrivs om och nu vill vi FÖRARE ge vår version av den ensidiga rapportering som förekommit under året.

—————————————————————————————————————
Förarnas version publiceras här då GP inte vill skriva VÅR version:
……………………………………………………………………………………………..

””Öppet brev från förarna på Göteborgs Spårvägar (GS) till GP:s redaktion

Under flera år har GP producerat kritiska artiklar om Göteborgs kollektivtrafik. Vi förare inser att granskande journalistik är viktigt, men anser att GP har släppt sitt journalistiska uppdrag i flera felaktiga artiklar baserade på hörsägen om förarnas påstådda attityder och Västtrafiks regler. Bevisligen finns det förare som missköter sitt jobb, precis som inom alla yrkesgrupper. Det är viktigt att uppmärksamma, men det är också viktigt att vara nyanserad i rapporteringen så att inte hela förargruppen döms ut.
Uppgifter från upprörda resenärer om enstaka händelser som ännu inte fått sin förklaring eller som visar sig vara rena missförstånd får utan egentligt försvar kommenteras med: ”…den typen av attityder som chaufförer visar” och ”…tydliga tecken på ett värdegrundsproblem”. (ur Rullstolsburna avvisade från spårvagnen)
Artiklarna inspirerade en journalist att skriva om ”…sura och stressade förare som struntar i att hjälpa rullstolsburna” och ge rådet: ”Gör er av med förare som mobbar funktionshindrade.” (Ur Blir så förbannad och ledsen, Jimmy Fredriksson, GT)

Vi är en hårt arbetande yrkesgrupp med stort säkerhetstänk som gett skjuts på spåren sedan 1879 och vi vet hur uppskattade spårvagnarna är av turister och göteborgare i alla åldrar. Den kritik vi tar avstånd från gäller spårvagnsförarna men fördomarna spiller över på alla förare i kollektivtrafiken i Göteborg. Sedan decimeringen av busstrafiken inom GS har vi gott om tidigare kollegor på många andra företag i stan som också berörs av detta.

Spårvagnsförare är nya och gamla göteborgare av alla kön och nationaliteter, från en mängd olika yrkesgrupper och från alla samhällsskikt, med den gemensamma nämnaren att vi bedömts passa för ett stressigt yrke. Det är en säkerhetstjänst som följer Transportstyrelsens regelverk och inför anställning görs omfattande tester, bland dem fem timmars psykologisk utvärdering. Vi lämnar också utdrag ur brottsregister och från Försäkringskassa till arbetsgivaren och granskas löpande, gör alkotest inför varje tjänst och har slumpmässiga drogtester.

Skulle vi köra för fort på fritiden och bli av med vårt körkort får vi inte köra spårvagn. Vi kör alla dagar på året och på alla dygnets timmar i långa pass och på vår fritid är vi betalande resenärer.

Vårt arbete bygger på allmänhetens förtroende och om det förtroendet rubbas av felaktig information ökar hotbilden mot oss. Vi är ofta de första som märker av kravaller och oroligheter. Det hot och våld vi lever med blir inte mindre av att media sprider fördomen att förare är sådana som inte bryr sig om andra, och som ”mobbar funktionshindrade”.
I många artiklar verkar det som att stora delar av förarkåren är elaka människor utan värdegrund som slänger av handikappade (se Rullstolsburna avvisade från spårvagnen), som på flit kör över kattungar (se Körde över katt); som ställer upp godtyckliga regler och förnedrar passagerare, framförallt funktionshindrade (se Rullstolsburna fick åka med – till slut). Artikeln Rullstolsburna avvisade från spårvagnen gick hårt åt förargruppen.

Det visade sig sedan vara två sjukvårdsstudenter som provat framkomlighet och informerats om reglerna av föraren. Dementin till att föraren skulle ha varit otrevlig kom från studenterna själva, inte från GP – som byggt hela artikeln på en resenär utan kunskap om vare sig olika handikapp eller regler ombord, men som känt sig djupt kränkt å alla funktionshindrades vägnar. Västtrafiks representant stod handfallen – situationen var inte inrapporterad eftersom den aldrig inträffat så som den beskrevs och så snedvriden i GP att studenterna själva knappt kände igen den. Inte många läser dementier. Det som dröjer sig kvar hos läsarna blir kanske istället de ord som en representant för rörelsehindrade hävdade i artikeln:
”- Ett ännu större problem är den typen av attityder som chaufförer visar mot två rullstolsburna tonårstjejer som bara vill åka med vagnen som alla andra. Här är det tydliga tecken på ett värdegrundsproblem.”

Vi har länge stått tysta vid skampålen och sett hur missförstånd blir till sanning. Okunskap föder misstro och vi ser det som journalistens uppgift att reda ut missförstånd – inte vara med och skapa dem. Det finns förklaringar både i Västtrafiks regler och i våra särskilda körregler som aldrig kommer fram när människor upplever kränkande körbeteende.

GP:s uppgift bör kanske vara att hellre fria än fälla och sprida kunskap istället för att låta den återkommande slutsatsen bli att förare agerar av illvilja.
I nuläget kan vi bara se på när regelbrott premieras i media och hur åtlydnad av dem resulterar i misstro, kritik, trafikkaos och i slutsatsen att förare diskriminerar resenärer. (Se Rullstolsburna fick åka med – till slut) I kombination med den självklara rapporteringen om enstaka förare som faktiskt begår grova fel gryr en känsla hos oss att det inte går att göra rätt.

Vi uppmanar Västtrafik att ta ett större ansvar vid missförstånd och informera media och allmänheten om resenärers skyldigheter, om särskilda regler och om förarens roll. Vi vet när vi ska hjälpa till och när vi kan överlåta det åt resenärerna själva. Det brukar gå bra eftersom det finns många hjälpsamma människor, men när förare misstänkliggörs i media utan rätt information kan allmänhetens vilja att visa respekt och hjälpa till minska. Vi frustreras också av de problem som finns för rörelsehindrade men upplever vårt samarbete som i grunden gott. När det gäller regler för rörelsehindrade vet vi att Västtrafik försöker informera alla som är i behov av ramp.

Både journalister och resenärer kan dock läsa om de allmänna regler som gäller oss alla på sidan 131-145 i Västtrafiks prishandbok Att resa med Västtrafik, eller läsa dem på Västtrafiks hemsida.

Vi vill också råda alla med ansvar för kollektivtrafiken på alla nivåer att åka spårvagn ofta och till alla ändhållplatser under dygnets alla timmar och sätta sig in i vårt arbete för att kunna bemöta felaktiga anklagelser på ett bättre sätt.”

Annonser
Det här inlägget postades i okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s